Allt arkivmaterial registreras i arkivdatabas från Axiell, som har införskaffats med ekonomiskt stöd från Riksarkivet, medan seriepublikationer registreras i Yggdrasil – en för ändamålet speciellt framtagen databas som även innehåller information om seriepublikationerna. I databasen kommer på sikt även Seriearkivets bestånd av seriefanzine och facktidskrifter att registreras.

Svenskt Seriearkivs samling av seriepublikationer omfattar omkring 70 000 publikationer från mitten av 1800-talet och framåt. Tidigt ute var konstnären Fritz von Dardel, som tecknade flera längre bildberättelser, exempelvis Familjen Tutings lustresa till Bomarsund (1853). Albumet med den amerikanska seriefiguren Buster Brown utkom 1908. Efter andra världskriget tog utgivningen av serietidningar fart. Löpsedeln med Karl-Alfred slår ett slag för serietidningen Karl-Alfred (1946) och 1949 kom första numret av en tidning med en annan kraftkarl – Stålmannen. 1956 utkom första numret av Illustrerade Klassiker och för att öka försäljningen tog förlaget fram särskilda Klassiker-ställ till butikerna. Under 1960-talet startade inte mindre än 29 olika flickserietidningar, en av dessa var Bel Ami. Apornas planet blev kortlivad (1975–1976), Pulserande metal likaså (1984).

Digitalt seriearkiv

I arbetet med att bevara seriemediets historia i Sverige är det viktigt att på olika sätt informera såväl förlag som enskilda serieskapare av idag om inte bara betydelsen av att bevara och dokumentera det förgångna, utan även av att dokumentera nuet för framtiden. Nästa steg i detta arbete är att kunna erbjuda serieskapare, förlag och andra intressenter möjlighet att leverera digitalt material till arkivet. Digitalt material utgör en utmaning för arkivinstitutioner världen över, både hur den digitala informationen ska kunna bevaras för framtiden och hanteringen av äldre digital information. Kell Ståhl (1934–2003) var under många år redaktör för Svenska MAD. Hans dator från tidigt 1990-tal är en av Seriearkivets digitala utmaningar.